|
av Carl Johan Calleman
|
||||||||
Mänsklighetens vandring mot att återerövra Mayakalenderns system började i och med ´the Harmonic Convergence´ den 16-17 augusti 1987. Då mötte många människor i Väst upp för att högtidighålla en andlig fest. Det här tillfället var speciellt då det inföll på de två första dagarna på en traditionell Maya tzolkin (260-dagar) runda, fastän ingen var medveten om det vid den tidpunkten. José Argüelles, var tillsammans med andra, den som främst stod bakom firandet. På seminariet ” The Mayan Factor” drog han upp flera viktiga tankegångar som senare kom att bli instrumentella för att belysa Mayakalenderns mening. Bland många andra saker underströk han Mayakalenderns icke-fysiska natur:” De flesta som studerar Mayakalendern förbryllas över vad som verkar vara bruket av 260- och 360-enhets ”kalender” cykler som inte motsvaras på någon precist sätt av uppenbara astronomiska eller organiska planetära cykler” (sid 73). Fastän både Frank Waters och Peter Balin några tiotals år tidigare hade föreslagit att Mayakalendern hade verkligt samband med mänsklighetens andliga utveckling så förde Argüelles denna insikt till en mycket högre nivå. Konturerna i en kosmisk plan blev synliga. Under de år som följde ignorerade Argüelles de icke-fysiska cyklerna, precis i motsats till de tidigare tankarna. Tillsammans med sin fru Lloydine utvecklade han ett kalendersystem, som betecknades the Dreamspell/Thirteen Moon calender och representerade en anpassning till det fysiska året omfattande 365,25 dagar. Eftersom vi samarbetar i vissa avseenden känns det för mig alltmer viktigt att klargöra vissa skillnader i de kalendersystem som vi förelår och varför jag i stället föredrar ett profetiskt kalendersystem som baseras på icke-fysiska cykler. Jag känner faktiskt att det finns överväldigande tecken på att enbart ett icke-astronomiskt baserat kalendersystem kan leda mänsklighetens väg mot Upplysning. Frågan om vad den sanna tzolkin count är har diskuterats utförligt i motsats till idén att dela solåret i tretton månar vardera på 28 dagar plus en ”dag utanför”. Detta kalendersystem verkar i grunden ha baserats på premissen att 28 dagar skulle motsvara den feminina cykeln. Det kanske är dags att ifrågasätta om det är korrekt. Oavsett så avviker det från det traditionella Mayasättet att räkna månader. På gamla stelan kan vi se att längden på deras månader varierade mellan 29 och 30 dagar, ett sätt att räkna månader som händelsevis under en lång tid också har använts av judarna. Så hur lång är den feminina cykeln? Varför följde de gamla Maya en måncykel som varade i genomsnitt 29,5 dagar snarare än 28? En full måncykel är 29,53 dagar och i gamla mytologier är fullmånen nästan uteslutande förbunden med en kvinnlig gudinna. Gudinnan hos Maya kallades Ixchel och i Babylon kallades hon Ishtar, som också sades menstruera vid fullmåne. Om gamla mytologier förbinder de kvinnliga cyklerna, ägglossning och menstruation, till fullmånescykeln på 29,5 dagar så undrar man varför moderna läkare säger att cykeln är 28 dagar? Medicinska och biologiska läroböcker påstår oftast att de kvinnliga cyklerna normalt har en längd av 28 dagar med en variation mellan 21 och 35 dagar. I verkligheten är det en avsevärd variation mellan olika kvinnor och också under en livstid hos en och samma kvinna. Ändå kan man fråga sig hur lång är de naturliga kvinnliga cyklerna och vad är det som bestämmer längden? De flesta djur har cykler med mycket olika längd. Varför skulle kvinnan vara speciell och ha en cykel som följer månen? Vid närmare studium visar det sig att 28 dagar inte är den naturliga längden hos den kvinnliga cykeln. I den moderna världen är den störd av främst alla artificiella ljus och användningen av artificiella hormoner i en omfattning som inte lämnar någon kvinna opåverkad. Man tror att de många ljuskällor som påminner om månljuset, troligtvis också TV och bildskärmar, har förvrängt den kvinnliga cykeln och allmänt förkortat den. Kvinnor som önskar få mer regelbundna menstruationer blir ibland rekommenderade att sova med ljuset tänt vid vissa dagar. Somliga använder också detta för att försöka förnimma ägglossning. Vi bör minnas att den kvinnliga cykeln svarar an till ljus. Ovanstående är sådant som det talas om, men det finns också vetenskapliga rön som stöder att ägglossningscykeln och menstruationsperioderna hos kvinnor är 29,5 dagar. De mest utförliga studierna som gjorts för att bestämma mensperiodernas längd kom fram till ett medeltal på 29,5 dagar(2,3). Det finns också en viktig studie gjord på landsbygden i Kina, där artificiellt ljus var så gott som okänt. (4). Denna undersökning bekräftade att den kvinnliga cykelns längd är 29,5 dagar. Det som var särskilt intressant med den studien är att nivåerna i urinen av hydroxymelatonin, en produkt som utsöndras då det ljuskänsliga hormonet melatonin aktiveras, mättes över hela måncykelförloppet och det visade sig att det fanns en korrelation med den. Studien avslutades och det kunde konstateras att det finns ett samband mellan fullmånescykeln och ett hormon känsligt för ljus som påverkar igångsättningen av menstruationen och längden av själva menstruationscykeln. Och det gjordes i en miljö som är mycket närmare den naturliga miljön än vad som finns i större delen av den moderna världen. Då man tar hänsyn till det är det inte möjligt att förespråka att den naturliga kvinnliga cykeln är 28 dagar. Istället visar dessa data att den kvinnliga cykeln är kopplad till fullmånens cykel på 29,5 dagar. Det finns en mening i att kvinnor i många kulturer, inklusive Native American, har samlats vid fullmåne och att deras mensperioder har synkroniserats. Det överensstämmer med mytologier överallt i gamla tider att den kvinnliga cykeln länkades till fullmånen. Nästan alla förpatriarkala kulturer hade en gudinna associerad med den. Den tillförlitligaste mätningen av en graviditets medellängd är 265,80 dagar, nästan exakt 265,77 dagar motsvarande nio fullmånescykler på 29,53 dagar. Detta är knappast någon tillfällighet. En stor studie omfattande 510.000 födslar visade att det var mer vanligt att föda de dagar det var fullmåne. Författarna sammanfattade: ”Biologiska och medicinska vetenskapsmän …. skulle ta ett steg framåt i vetenskapligt tänkande och undervisande om de övergav användandet av den konstruerade 28 dagar mån- månaden och om de tog till sig åsikten att mänsklig gestation är 9.00 + 0.01 synodiska månmånader från konceptionen (eller ägglossningen)… och att ägglossnings eller menstruationscykeln är 1.00+ 0.01 sådan månad i längd”.(5) Det här uttalandet visar att även före (1959) så hade den kvinnliga cykelns längd blivit allvarligt störd av kontraceptiska piller och andra hormonpreparat. Iden att den kvinnliga cykeln var 28 dagar fanns redan fastän den stod i öppen konflikt med existerande data. Varför? Leonard Shlain (6) förespråkar att det exakta sambandet mellan mens och fullmåne i gamla tider var början till utvecklingen att markera tid. Om inte annat så har orden måne och mens samma ursprung. Det är troligt att det under senare tid har funnits en benägenhet hos män att förneka den magiska länken mellan den kvinnliga cykeln och fullmånescykeln och så kom den moderna medicinska synen till vad gäller den konstruerade 28-dagarscykeln. Oavsett detta verkar det sannolikt att det är perioderna mellan fullmåne som är den naturliga kvinnliga cykeln. Eftersom människan går på två ben och kvinnan således kan se månen, och hon har en tallkottkörtel som påverkas av den, så kom människan till att vara den art som har ägglossnig i samband med fullmåne. En kalender som uttrycker den naturliga kvinnliga cykeln, en cykel opåverkad av artificiellt ljus och hormoner hemmahörande i den moderna världen, skulle vara som det traditionella Mayasättet att räkna månader. Deras månar alternerade i längd mellan 29 och 30 dagar och varade från fullmåne till fullmåne. En sådan kalender är naturligtvis inte en profetisk kalender utan upprepar sig oändligt. Ändå är det en naturlig kvinnlig kalender som är förbunden inte bara till ägglossnig utan också till gestation. Det är in troligt at de kvinnliga cyklerna någonsin mer kommer att synkroniseras med månen i vår moderna värld. Detta är omöjligt eftersom vi har så mycket artificiellt ljus och hormonella preparat kopplat till en ökad spridning av gifter som har hormonella effekter. Ändå kan det vara viktigt för kvinnor att veta att de har en magisk koppling till fullmånen och hennes gudinna. Den traditionella Mayakalendern som alternerar mellan 29 och 30 dagar verkar att tjäna ett sådant syfte väl, medan en 28dagars cykel kommer att förneka en sådan länk. |
||||||||
|
||||||||
